Skolan är början på en bildningsgångDen långa bildningsgången (det tar många decennier att bli bildad) och den långsamma progressionen i undervisningen (först på universitetet når man fram till mer avancerad kunskap) gör att eleven aldrig kommer någon vart i kunskapsinhämtningen. Läraren hinner inte fram till någon verklig kunskapsförmedling. Det blir bara de första stegen på en tänkt lång vandring och sedan är kursen över.
Slutresultatet blir att det inte blir någon riktig kunskapsinhämtning. Skolan kanske ska ses som förberedelse till universitetsstudier. Då måste man konstatera att de som läser vidare gör det endast i några få ämnen: skolans roll som förberedande gäller endast de ämnen som eleven läser vidare i. I alla andra ämnen blir det bara förberedelse till något som eleven inte ska studera. Förberedelsen fungerar som sådan bara i få fall. Skolan blir en förberedelse för något som inte inträffar. Därför blir skolan förfelad. Tanken att den är en början på vidare studier gör att eleven inte kommer någon vart. Det kan aldrig bli intressant. Det intressanta och tankeväckande kommer senare. Först måste man gå igenom ”det grundläggande”. Men det går att angripa ämnet så att det blir intressant genast. Det går att ”komma till skott” och behandla t.ex. verkligheten, nuet eller den moderna vetenskapen med alla de frågeställningar som uppstår med ett sådant förfaringssätt. Tanken att man förbereder för högre studier återfinns i medeltidens skolsystem. För att läsa på de högre fakulteterna (juridik, teologi och medicin) krävdes många års studier i de sju fria konsterna. Dessa utgjordes av trivium (grammatik, retorik och dialektik) och quadrivium (aritmetik, geometri, musik och astronomi). Trivium var det man började med och ansågs grundläggande. Men det ansågs också ointressant. Ordet ”trivialt” kan härledas ur detta ord. Liksom nu var det grundläggande mindre viktigt och endast en förberedelse på vad som komma skulle på universitetet. Man kan också lägga märke till att de högre fakulteternas ämnen inte finns idag i skolans timplan. Speciellt juridik och medicin finns det ett behov av att studera (även om en del medicin återfinns i biologiämnet). Endast ett fåtal läser vidare inom vetenskap . Ytterst få blir författare eller konstnärer. Skolan förbereder för en elits universitetsstudier. Att lära flertalet orientera sig i samhället idag, göra det förståeligt och gör eleven redo att delta i det sker sällan. Man talar ibland om att förbereda eleven för livet. Det är en god tanke. Dock blir det alltför sällan något sådant. Förberedelsen för bildning och universitetsstudier tar överhanden.
0 Comments
Det kan vara nytt med historiaHistoria kan ibland verka tråkigt för eleven. Det är gamla händelser som berörs som inte längre påverkar nuet. Det behandlade framstår som avslutat och färdigt.
Enligt gängse praxis för historieämnet ska det vara så. Historia måste bli gammalt innan det studeras. Arkiv ska öppnas, minnen ska nedtecknas, biografier skrivas. Först långt efter att händelserna som beskrivs ägt rum kan det studeras. Men historia behöver inte presenteras som något avslutat eller dött. Historia kan vara levande och nytt. Inom de flesta vetenskapsgrenar inom historia görs nya fynd som kan tillföra ny kunskap. T.ex. arkeologi eller antropologi är sådana. Jag återkommer till några exempel på detta senare i texten. I andra fall kan historia utvecklas genom att man riktar uppmärksamhet mot fenomen som inte studerats tidigare. Nya studieobjekt kan skapas. Här kan som exempel nämnas nya aspekter på historia som anläggs av folkens historia (inte bara kungarnas och elitens) eller kvinnohistoria (man intresserar sig för kvinnor i historien). Man har också förnyat historieskrivandet med att ägna sig åt mentalitetshistoria (hur människorna tänkte) eller variera tidsperspektiv och geografiska avgränsningar. Historia kan således förnyas och kanske verka mer inspirerande för eleven. Ett exempel på hur nya fynd kullkastar gamla teorier är de upptäckter som gjorts inom arkeologin när det gäller Birka, den vikingatida handelsplatsen vid Mälaren. Genom att kombinera flygscanning, markradar och magnetometrar har man undersökt ett stort område i och omkring staden. Man har t.ex. upptäckt många nya gravar. Det visade sig också att Birka uppstått inte gradvis som ett samhälle som människor efter hand bosatt sig på. I stället pekar fynd på att staden uppstått kring en samling verkstäder. Området var omgärdat av en vall. Historikerna spekulerar kring om det kan ha rört sig om en mur som byggts för att hålla hantverkarna instängda. Vetenskaplig kunskap inom historia kan således förändras av nya fynd. Vad viktigare är är att den kunskap som presenteras och ofta framställs som säker och evig i själva verket är föränderlig och baseras på rådande bevisläge. Med nya fynd kan ny kunskap uppnås. Nya fynd ger nya teorier. Ett annat färskt exempel på detta är kunskapen kring människans ursprung. Länge trodde forskarna att den mänskliga arten, homo sapiens, uppstod i Östafrika för cirka 200 000 år sedan. Teorin grundades på att de fynd som gjorts kommer därifrån. Även DNA-forskning har pekat på detta. Nu har nya fynd gjorts i Marocko där kvarlevor från människoliknade varelser hittats som daterats till 300 000 år före Kristus. Teorierna om människans ursprung måste skrivas om och det endast på grund av detta fynd. Nya upptäckter i framtiden kommer troligen innebära att dessa teorier måste revideras på nytt. Inom alla discipliner råder det läget. Nya fynd, teorier, tolkningar, studieobjekt gör att vetenskapen utvecklas. Vetenskapen är inte statisk, något som ska pluggas in och som gäller i evighet. Om man förklarar denna föränderlighet och komplexitet, går igenom tolkningar och teorier, kan undervisningen bli mer stimulerande. Komplexiteten är verklighetens signum. Enkla ”sanningar”, ”fakta” och säkra bedömningar kan frångås delvis (vissa saker är trots allt bevisbara) och undervisningen göras mer dynamisk. Nutidshistoria är viktigare än kunskaper om det avlägsna förflutnaDe som förespråkar historieämnet i skolan brukar ibland påstå att man inte kan förstå nutiden om man inte har kunskaper i historia. Ett argument för historia är således att det ger kunskaper om något annat än vad som studeras: studerar man det förflutna lär man sig om nuet.
Men är det inte en felaktig uppfattning? Ska man inte ägna nuet uppmärksamhet i första hand om det är nuet man vill ha kunskaper om? Det förflutna kan ge viss upplysning om nuet, det ska inte förnekas. Frågan är hur mycket av nuet som förstås genom att studera det förflutna. Ska man studera Trump, för att ta ett exempel, ska man då inte studera just Trump, och inte någon makthavare tagen ur historien, även om det kan finnas likheter mellan olika ledare. Att studera Machiavellis ”Fursten” eller Julius Cesar kan ge ledtrådar men i först hand bör nog saker i samtiden premieras för att förstå den amerikanske ledaren. Historia kan, som jag påpekade, ge ledtrådar. I exemplet Trump kan den amerikanska konstitutionen som både är historia (stora delar skrevs på 1700-talet) och nutidsrelaterat (den gäller än idag med vissa tillägg och förändringar). Jämförelser med andra presidenter kan också vara befogade. En fördel med nutidshistoria är att det finns fler källor än när det gäller det avlägsna förflutna. Det gör att man vet mer om nutiden än om det förflutna. Informationsflödet är enormt och en elev kan med lätthet nå kunskap genom att använda den nya kommunikationsteknologin. En noggrann undersökning av nuet ger en fullständigare förståelse för det historiska skeendet än vid studier av en händelse i det förflutna. Att studera nuet blir också mer angeläget för eleven. Det känns relevant. Konstanta påminnelser om nuet flödar ur mediekanalerna vilket ger ytterligare stimulans och återkoppling till vad som studeras i skolan. Nuet är framtidens historia kan man också hävda vilket gör att tudelningen mellan det förflutna och nuet upphör att gälla. Om man väntar med att studera nuet tills det blivit historia får man också veta mindre. Alla muntliga källor är döda och man hänvisas som historiker (elev eller lärare) till arkiv som ofta rensats från känsligt innehåll. Studera således nutiden i skolan! I fallet Trump blir det en övning i rättsvetenskap, politik, journalistik, media etc. Källkritik testas och omdömesförmågan prövas och det blir en viktig erfarenhet för eleven i bästa fall. Det blir ett brott med den kronologiska undervisningsmetoden i historia där man börjar med stenåldern och närmar sig nuet. Börja i ställer med nuet och se vad i det förflutna som kan vara relevant att ta upp i anslutning till det studerade! |
Arkiv
September 2018
Kategorier
Alla
<span id="blogportalstats" title="166361"></span>
<script type="text/javascript"> (function() { var s = document.createElement('script'); s.type = 'text/javascript'; s.async = true; s.src = 'https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/js/stats/blogstat.js'; var x = document.getElementsByTagName('script')[0]; x.parentNode.insertBefore(s, x); })(); </script> |